torsdag, april 06, 2006

 

158 cm lång eller kort

I diverse olika sammanhang får man svara på frågan om hur lång man är. Men jag är ju rätt kort, bara 158 cm - är man då 158 cm lång eller 158 cm kort?

Jag slutade växa helt när jag var 12-13 år, har inte växt en millimeter sen dess. Osäkert om det beror på naturliga orsaker (fick min mens väldigt tidigt) eller om det beror på min kroniska sjukdom (Mb Crohn's). Sedan dess har jag funderat över fördelar och nackdelar med att vara kort.

Man skulle kunna tro att kläder i mindre storlekar är billigare än kläder i stora storlekar, det går ju trots allt åt mindre tyg till mindre storlekar. Men så är inte fallet, vilket i och för sig är rätt logiskt när man tänker efter, ofta är det ju inte materialet som kostar särskilt mycket utan arbetsåtgången för att sy kläderna och den torde ju vara densamma oavsett storlek.

Faktum är att vi kortvuxna ofta får betala mer för våra kläder än våra större systrar i och med att man sällan hittar kläder som passar och därför måste till skräddare för att få lagt upp, sytt in eller på annat sätt modifiera sina nyinköpta kläder. Inte bara kostar det pengar, det gör även shoppingen mindre rolig eftersom man sällan kan få ta på sig kläderna samma dag som de inhandlats - ingen idé att impulsshoppa ett par snygga byxor till kvällens avdelningsfest med andra ord!

Å andra sidan så slipper man drabbas av att en kille känner sig hotad av en. Flera av mina mer "storvuxna" (i det här fallet längre) väninnor har råkat ut för att bli nobbade av killar som är jämnlånga eller kortare än de. Och så tycker folk ofta att man ser yngre ut som kort, vilket ju kan vara trevligt när man blir äldre.

Sammanfattningsvis kan jag säga att efter 13 års grubblande har jag fortfarande inte bestämt mig för om det är en fördel att vara kort eller inte ... men jag har accepterat att jag är kort och tror faktiskt att jag gillar det!

Kommentarer:
Själv använder jag: Liten men naggande god. :-) Det finns väl bara ett tillfälle där det kan vara besvärligt att vara kort. När man ska nå saker som är högt upp. Men om Alfons Åberg kan hämta en pall när han behöver nå - så kan vi det också. Eller så ber vi någon snygging om hjälp...
 
Hahaha ... precis! :-)
 
Som kille är det tyvärr bara problem med att vara kort. Jag är en kille som passerat 40-strecket och är välutbildad. Jag är 164cm. Jag kan knappt finna ett par skor i en svensk butik eller på svenska internet-sidor. Jag sitter och nästan dinglar med benen i moderna säten på kollektivtrafiken. Man noterar hur andra männiksor rör sig i olika offentliga miljöer. Som kort förväntas man alltid ta ett steg åt sidan så att längre kommer fram. Korta kvinnor anses nätta, läckra och små. Korta killar räknas knappt. Jag måste jobba dubbelt så mycket på att vara seriös och saklig för att bli tagen på allvar. Man kan också notera att många av de omdörmen som uttalades om f.d. ministern Leif Pagrodsky ofta hade med hans längd att göra, inte med hans kompetens. Samma sak var det med Sigvard Marjasin (som faktiskt var värd kritik - fast av andra skäl). Deras största fel verkar vara deras längd. Klart att man känner sig diskriminerad då och då!
 
Skicka en kommentar

<< Hem

This page is powered by Blogger. Isn't yours?