onsdag, oktober 05, 2005

 

Vem är egentligen svensk?

Ja, vem är egentligen svensk undrar jag när man talar om invandrare hit och invandrare dit?

Mina föräldrar är invandrare, vilket gör min bror och jag till så kallade andra generationens invandrare (vi är båda "made and born in Sweden"). Det var min pappa som kom först till Sverige, i början av 70-talet. Hans mamma (min biologiska farmor - jag har även en styvfarmor) arbetade på den svenska ambassaden i Damaskus (Syrien) i en herrans massa år och fick därigenom kontakt med Atlas Copco som sökte efter arbetskraft till deras svenska fabriker. Min pappa och hans 2 bröder nappade på erbjudandet och flyttade till Sverige. Min mamma och pappa kände varandra sedan innan, och under ett besök i Libanon (båda mina föräldrars hemland) friade min pappa till min mamma, de gifte sig och även mamma flyttade till Sverige. Mamma började arbeta nästan direkt efter hon anlänt till Sverige, först inom hemtjänsten och sen på Ericsson. Eftersom båda arbetade och bodde i ett då hyfsat svenskt område dröjde det inte länge innan båda var flytande i svenska (mamma dessutom helt utan minsta antydan till brytning). Alltså växte min bror och jag upp i en familj där det talades nästan enbart svenska och uppfostrades enligt vad många svenskar nog skulle betrakta som "svenska normer", helt enkelt därför att mina föräldrar kommer från områden i Libanon som följer västerländska värderingar precis som i Sverige.

När jag var liten (skolåldern) ville jag inte vara annorlunda från mina "svenska" klasskamrater och ville därför inte berätta att mina föräldrar kom från Libanon. Eftersom det var rätt tydligt att jag inte var en "normal" blond och blåögd svensk så ljög jag om att jag kom från något sydeuropeiskt land, bättre Europa än mellanöstern va!

Vändningen kom först när jag pluggade i USA och främst under mina 3 år i Danmark. Där blev det tydligt för mig att jag ju faktiskt var helsvensk, oavsett var mina föräldrar föddes och oavsett min hår-/hud-/ögonfärg! I mitt hjärta, i mina värderingar, i min kultur och i mitt språk är jag minst lika svensk som mina blondaste och mest blåögda vänner!

Så åter till frågan, vem är egentligen svensk?
Ja, det kan jag faktiskt inte svara på! Det tror jag är upp till var och en att bedöma. Men jag vet att det inte handlar om hår-, hud- eller ögonfärg i alla fall!

Kommentarer:
Jätteintressant. Men sorgligt det där med Mellanöstern kontra Europa...
 
Enklast skulle ju vara att säga att man är svensk om man känner sig svensk och så har vi ju det mer formella: har man svenskt pass så är man svensk.

Kanske måste man definiera begreppet "svensk" först. Men det blir ju en längre och spännande diskusson...
 
Skicka en kommentar

<< Hem

This page is powered by Blogger. Isn't yours?