Snillen spekulerar

Kan någon vara så vänlig och tala om för mig vad våra 553 olika myndigheter egentligen gör/ska göra? För jag är förvirrad!

Har fortfarande inte fått mitt bredband flyttat till huset, skulle ju ta upp till 8 veckor. Ringde till BBB för att höra vilken hastighet vi skulle få till nya adressen och varför en flytt tar så lång tid. BBB svarade att de inte har egen utrustning i vår telestation utan hyr den av Telia och Telia kan (vill) inte koppla in oss snabbare än så - vilket i praktiken betyder att BBB väntar ett par veckor tills de har fler kunder som vill koppla in sig i den telestationen, detta för att sänka deras kostnad. Dessutom så hyr tydligen BBB endast 8/1 mbps (hastighet) av Telia i den telestationen, men likt förbaskad så blir jag fakturerad för 24/1 mbps!! Upprörd ringde jag till Telia för att se vad jag kunde få för hastighet och hur lång tid det skulle ta att koppla in bredbandet om jag bytte till dem, upp till 10 dagar skulle det ta och jag skulle få snabbare hastighet?! Jahapp, bara att byta tänkte jag men blev då upplyst av BBB att de har 3 mån uppsägningstid i alla deras avtal vilket innebär att jag då skulle få betala både BBB och Telia i 3 mån.

I förra veckan skickade jag en fråga till Konsumentverket för att höra om detta verkligen är rimligt, att låsa in kunderna på det här sättet. Fick då svar tillbaka:

Tack för ditt brev.
Konsumentverket/KO är den centrala myndigheten på konsumentområdet. Verkets uppdrag är att arbeta förebyggande för att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Detta gör vi genom att bland annat övervaka efterlevnaden av exempelvis marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen.

Konsumentverket har dock ingen personlig rådgivning till enskilda konsumenter om rättigheter och skyldigheter. Vi kan inte heller ge hjälp när en konsument är i tvist med en näringsidkare. Den personliga rådgivningen och råd inför köp har kommunerna ansvar för. Kontaktuppgifter om din konsumentvägledning får du på vår webbplats www.konsumentverket.se under Konsumentvägledare eller genom att ringa din kommun.

.....

Med vänlig hälsning
Konsumentverket/KO


Gick då in på PTS (Post & Telestyrelsen) hemsida istället för att se om det var deras bord. Väldigt förvånad blev jag över deras svar på frågan (under deras Vanliga Frågor) :


Jag har en bindningstid på 24 månader med min ADSL-leverantör. Har leverantörerna rätt att kräva så långa bindningstider?
Denna typ av ärende hanteras inte av Post- och telestyrelsen, det regleras inte av lagen om elektronisk kommunikation. Detta är snarare en avtalsvillkorsfråga. Se vad det står om bindningstiden i avtalsvillkoren. Ifall du inte tycker att leverantören har agerat enligt villkoren eller om du tycker att villkoren är oskäliga kan du kontakta Konsumentverket.

Uppkopplingshastigheten är inte lika hög som är utlovat i avtalsvillkoren
Ifall du inte tycker att leverantören har agerat enligt villkoren eller om du tycker att avtalsvillkoren är oskäliga kan du kontakta Konsumentverket.

Varför tar det så lång tid att byta ADSL-leverantör?
Under hösten 2003 underrättade PTS Telia Sonera om att en slutkund inte ska behöva uppleva ett glapp vid byte av ADSL-leverantör, om detta glapp beror på bristande rutiner hos Telia Sonera. Telia Sonera har sedan meddelat att man infört rutiner för att underlätta byte av operatör. Det ska alltså, i allmänhet, gå snabbt om man vill byta ADSL-leverantör.

Det finns dock undantagsfall, som kan fördröja omkopplingen till en ny leverantör. Om de olika leverantörerna använder utrustning eller programvaror av olika fabrikat eller om det saknas utrustning för en viss operatör eller om det krävs manuell omkoppling i telestationen kan dröjsmål uppstå. Lagen ger inte PTS möjlighet att agera i dessa fall.


De anser alltså att man ska kontakta Konsumentverket i såna frågor!

Om någon vet vem jag ska kontakta i såna här frågor, och säg inte kommunens konsumentvägledare för jag är rätt övertygad om att en kommunal konsumentvägledare inte kan avgöra eller påverka om en bredbandsoperatör har orimliga villkor, så kan ni väl skicka mig ett mail så jag vet!

Idag kan man på www.idg.se läsa Henrik Ponténs (talesman för AntiPiratByrån) senaste utspel om APBs kamp mot "piratkopiering". När man läser dessa artiklar och debattinlägg så blir det uppenbart hur stor skillnad det är mellan oss som är uppvuxna med datorer och nätverk och de som inte är det när det gäller förståelsen för vad Internet och nätverk egentligen är för något.

Internet är ett medium. Internet-/bredbandsoperatörerna tillhandahåller en tjänst för att kunna utnyttja Internet. Att tvinga, eller ens uppmuntra, dem att anmäla eller spärra användare som APB anser gjort sig skyldiga till "piratkopiering" (egentligen är det ju olaglig fildelning av upphovsrättsligt skyddat material det handlar om) är ju ungefär som om Vägverket skulle ta körkortet ifrån och polisanmäla personer som står som ägare på bilar som Motormännen anser brutit mot trafikföreskrifterna.

Sen blir man ju lite mörkrädd när man läser polisens kommentarer till Ponténs utspel på idg.se idag. Många använder en fet bredbandslina till så mycket annat än att "piratkopiera" spel/filmer/musik, t ex för att köra VPN mot jobbet på ett smidigt sett (kryptering stjäl en del av hastigheten), se på streamad media, laglig nedladdning av filer, etc.

Någon som missade premiären av SVTs nya serie Kommissionen?
Det gjorde jag, men fick höra alla highlights idag på morgonfikat på jobbet. Får se till att inte missa reprisen på fredag alternativt söndag. Blir ju inte särskilt mycket TV-tittande nu när man flyttat in i huset. Är ju fullt upptagen med att rensa ogräs, klippa gräsmattan, packa upp och riva ut fula inbyggnadsgarderober ;-)

För oss som missade Kommissionen har SVT iaf skapat en fin hemsida fullspackad med info om serien och dessutom har det skrivits en del artiklar om serien i våra "kvällsblaskor" (är det inte dags att istället kalla dem för "morgonblaskor" eller "nätblaskor" - de kommer ju inte längre på kvällen?!).

Det som är intressant är att de man talar med som sett serien anser att serien är väldigt verklighetstrogen och verkar följa de rapporter som gjordes efter 11 september (terroristattackerna i USA). I dagspressen kunde man efter Estonia-katastrofen, 11 september, tsunamin i Asien och London-attackerna läsa diverse experters uttalanden och bedömningar av den svenska regeringens beredskap för liknande katastrofer/attacker - vi får hoppas att vi i Sverige är lika duktiga på att läsa och följa rapporter som vi är på att skapa dem!

För en tid sedan kunde man läsa om Göran Perssons löfte om fler statliga jobb för att "bota arbetslösheten". Nu vill jag först säga att jag inte tillhör något politiskt parti! Jag röstar alltid utifrån hjärnan och inte hjärtat helt enkelt därför att mitt hjärta inte brinner för något särskilt parti! Men jag undrar hur man tänker när man vill bota arbetslösheten med nya statliga/offentliga jobb? Jag menar, det är ur samma kassa pengarna dras oavsett om vi talar bidrag eller offentliga jobb. Det verkar mer handla om att snygga till statistiken, vilket verkar vara vissa politikers huvudsakliga mål, än att bota arbetslösheten. Visst är det viktigt att de som vill jobba också får jobb, och kanske behövs det tillsättas fler tjänster inom den offentliga sektorn för att kunna klara av de uppgifter som man ska klara av.
Men vill man bota arbetslösheten är det helt andra åtgärder som ska till, ex förändra arbetsgivaravgiftssystemet och arbetsmaknadspolitiken! Man måste tillåta små (privata/egna) företag att få växa och våga anställa. Man måste även skapa en arbetsmarknad som inte skrämmer iväg stora företag (och därmed arbetsgivare) från landet.

Offentliga jobb ska inte skapas för att bota arbetslösheten, utan endast ifall behovet verkligen föreligger!

Så är man äntligen husägare och därmed ägd av banken! ;-)

Igår fick vi nycklarna och skrev på de sista papprena på banken, och på lördag går flyttlasset så nu finns ingen återvändo. Bara att vänja sig vid att undra över varför man egentligen betalar fastighetsskatt - skatt för att ha någonstans att bo, tänk så konstigt det kan vara - och att snåla med värmen vilket inte blir kul för en frussen person som mig!
Men samtidigt så underbart skönt att slippa behöva tänka på när det är match på fotbollsstadion och det tillhörande stöket, kunna ta cykeln till jobbet och ställa bilen hemma utan att behöva betala en förmögenhet i p-avgifter, kunna ta en kopp kaffe på altanen (ingen balkong eller uteplats i lägenheten), ha plats för övernattande gäster, kunna bjuda hem fler än 4 pers, inga grannar man riskerar att störa, slippa behöva boka tid lång tid i förväg och ta bilen till mamma eller kompisar för att tvätta, kunna basta och bada - ja, listan kan göras hur lång som helst!

När man nu flyttar till en villa på 160 kvm så har man svårt att tänka sig att man faktiskt klarat av att bo sambos i en liten 1:a på 26 kvm i ett halvår! Vilken lyx!

Senaste veckan har man kunnat läsa om sopproblemen i Stockholm i diverse tidningar. Jag kan inte annat än instämma med artiklarna, sopproblemen blir bara värre och värre. Det går inte en dag utan att man får jaga en soptunna att slänga skräpet i under promenaden, ser råttorna festa utanför fastigheten och korvmojjen och undra över varför sopcontainern utanför huset bara töms varannan vecka trots att den är smockfull redan efter 5 dagar.

Är det verkligen så att vi skapar fler sopor än tidigare i Stockholm, eller är det så att man snålar på sophämtningen? Jag tror främst på det senare. Oavsett så är det ett problem!
Kanske drömmer jag men jag vill minnas att för 10 år sen så behövde man inte gå så långt innan man fann en soptunna som man kunde slänga sitt skräp i ..... nu för tiden får mangå en bra bit och leta efter en soptunna bara för att se att den redan är överfull och är omgärdad av omkringliggande skräp som inte fått plats.

Kommun, landsting, stat, markägare, fastighetsägare - jag har ingen aning om vem som ansvarar för vad i den här frågan, men oavsett så verkar man vara mer intresserad av att bedyra att ansvaret ligger på någon annan än att komma på hur man ska komma tillrätta med problemet!

Ännu en gång får man konstatera att vi svenskar är proffs på att inte ta ansvar för något och istället skylla problemen på någon annan.

Idag känns allt mycket bättre - fick sova nästan hela natten, smärtan och obehaget har släppt till stor del och fick äntligen komma till läkaren imorse (på vårdcentralen) som misstänker att mina besvär beror på en ischiasnerv i kläm så nu är man utrustad med en remiss till sjykgymnasten.

Första arbetsdagen efter semestern, men hemma var jag redan kl 14 - eller egentligen inte hemma utan på jakt efter någon som kan hjälpa mig, men varken Vårdcentralen, närakuten eller KS akuten vill hjälpa, alla pekar de på den andre.

Det började i fredags tror jag med en krypande känsla i högerbenet, precis som restless legs syndrom som jag får känningar av med jämna mellanrum. Men då var jag så utslagen av en 24 timmars-förkylning så jag tänkte inte närmare på det. Men så blev det värre och värre och inatt fick jag ingen sömn alls. Under dagen så spred det sig vidare upp över hela ryggen och ända upp till axeln och ut i hela högerarmen - en helt obeskrivlig och obehaglig känsla! Jag kan inte sova, inte slappna av och inte fokusera på något - och ingen verkar vilja hjälpa mig. Hela högerarmen bara darrar.

Vårdcentralen kunde inte ge någon snabb tid till läkaren pga semestertider och hänvisade vidare till närakuten. Närakuten ansåg att en neurolog bör kolla på mig snarast och hänvisade därför vidare till KS akuten. KS akuten ställde sig frågande till närakutens bedömning och ansåg att jag bör utredas närmare av min husläkare. Så vad sjutton gör jag nu? Går det inte över snart så får det väl bli en tur till S:t Görans psykakut, för jag klarar snart inte mer!! Ge mig sömnpiller eller smärtpiller eller vad som helst, bara det försvinner! Jag bryr mig inte om vad det är, bara det går bort! Jag vill inte bli utredd, jag vill bara få hjälp!

Men så här fungerar svensk sjukvård. Ingen hjälp att få förräns man är så pass akut sjuk att man nästintill ligger för döden! Samma visa innan jag efter 4-5 år fick min tarmsjukdom fastställd! Resultatet blev 2 års kraftig medicinering, 9 månaders missad skolgång och en förlorad tjocktarm. Ska det verkligen behöva vara så här? Hur mycket kostar det inte samhället att skattebetalare inte får snabb vård?

Har precis läst DNs "Dagens Debatt" 1 augusti om att det behövs en ny myndighet för jämställdheten. Mycket av det som framförs i debattartikeln är nog sant; att det fortfarande är stor skillnad mellan kvinnor och mäns löner, att det skett en förskjutning av omsorgsansvaret för de äldre från den offentliga sektorn till familjen där kvinnliga anhöriga ökat sitt obetalda omsorgsarbete om gamla, etc .... Men behöver vi en 553:e myndighet som belastar den redan tyngda statskassan med ytterliggare 100 miljoner (och lita på att budgeten kommer att övertrasseras!) ?

Det är inte för att jag tycker att vi redan har alldeles för många myndigheter redan - vilket jag tycker - eller för att det är den tänkta budgeten på 100 miljoner som retar mig. Hade jag trott att en ny myndighet med en budget på 100 miljoner kr verkligen skulle göra någon skillnad skulle jag aldrig skriva en blogg om varför det retar mig så mycket. Men jag är rätt övertygad om att en sådan myndighet inte kommer göra mer nytta än "Centrum mot rasism" som gjort i alla fall mig helt vansinnigt förbannad över deras fullkomliga slöseri med skattebetalarnas pengar! Personligen har jag absolut ingenting emot att GB kallar sina glassar för Nogger Black eller Igloo Cola! Och som andragenerationens invandrare tycker jag att det finns betydligt smartare sätt att förebygga rasismen i det här landet än att inrätta en ny myndighet som dessutom tydligen är mer intresserad av glassar och inredning än att motverka rasism!

Jag tror knappast att en ny myndighet kommer att förändra mina lönesamtal med min chef när han konstaterar att "ja, det är ju jätteolyckligt det här att grabbarna tjänar så mycket mer än dig trots att du har mycket mer ansvar och kompetens och jag önskar verkligen att jag kunde göra någonting åt det, men du vet ju att vi har sparbeting på oss och budgeten räcker bara inte till, så tyvärr."

Jämställdheten är inget arbete för en myndighet, det är ett arbete för hela samhllet som en helhet! Vi måste alla jobba med jämställdheten, var och en inom sitt område! Så jag ber er snälla sluta slösa mina skattepengar på ytterliggare en myndighet!!