lördag, november 04, 2006
Är allt ok i religionens namn?
Läs och begrunda - kan bara säga att jag instämmer helt med Peter Wahlbeck!
Kommentarer:
<< Hem
Jag har inga enkla lösningar, men jag delar verkligen oron! Vad gör egentligen gränsen för vad man får göra och säga i religionens namn? Och var går gränslinjen mot lagarna om demokrati, jämställdhet och yttrandefrihet?
Men problemen uppstår när man ska börja lagstifta... Vad exakt är det Peter Wahlbäck vill att vi ska göra när han menar att vi ska börja "styra över situationen"? eller att vi inte "ska låta dem hållas"? Ska vi till exempel sluta finansiera religiösa friskolor? Då finns alltid risken att religiösa samfund som Livets Ord eller muslimska skolor sluter sig ännu tätare samman och stänger ute den övriga världen. Och driver skolorna vidare med privat finansiering, vilket omöjliggör Skolverkets utbildningsinspektion. Svårt...
En annan sak som förbryllar mig: Många (inte alla) religiösa människor kräver att jag ska ta stor hänsyn till deras behov. De känner sig kränkta om man säger vissa saker, eller inte respekterar deras traditoner. Samtidigt visar de en nedlåtande attityd mot icke-troende eller människor av en annan trosuppfattning; "ni har inte förstått det vi har förstått" alternativt "ni har fel".
Jg tror att det är intoleransen som är det verkligt farliga i religionen. Därför måste vi icke-troende också akta oss för att agera intolerant. Därmed inte sagt att jag tänker fortsätta hävda min rätt att säga emot dem!
Skicka en kommentar
Men problemen uppstår när man ska börja lagstifta... Vad exakt är det Peter Wahlbäck vill att vi ska göra när han menar att vi ska börja "styra över situationen"? eller att vi inte "ska låta dem hållas"? Ska vi till exempel sluta finansiera religiösa friskolor? Då finns alltid risken att religiösa samfund som Livets Ord eller muslimska skolor sluter sig ännu tätare samman och stänger ute den övriga världen. Och driver skolorna vidare med privat finansiering, vilket omöjliggör Skolverkets utbildningsinspektion. Svårt...
En annan sak som förbryllar mig: Många (inte alla) religiösa människor kräver att jag ska ta stor hänsyn till deras behov. De känner sig kränkta om man säger vissa saker, eller inte respekterar deras traditoner. Samtidigt visar de en nedlåtande attityd mot icke-troende eller människor av en annan trosuppfattning; "ni har inte förstått det vi har förstått" alternativt "ni har fel".
Jg tror att det är intoleransen som är det verkligt farliga i religionen. Därför måste vi icke-troende också akta oss för att agera intolerant. Därmed inte sagt att jag tänker fortsätta hävda min rätt att säga emot dem!
<< Hem
